bombona

Mitt i allt flyttande och kontraktsskrivande la bil-djä... av igen, i Sandviken förstås. Som tur var fick jag hjälp av Anders och Eva, x:et med sambo. Så nu är bilen boxerad till Volvo igen. Det  är nästan löjligt men det känns som droppen. Oh vad jag skulle vilja ha lite flyt nu, men varför skulle jag få det? Det finns ju så många som har det riktigt eländigt.
Just nu känns det bara tungt. Hungrig är jag också. I morgon blir det säkert värre.
Tilläggas ska ändå att jag faktiskt fått låna Evas bil tills min är klar, om den nu blir det. Det är ju ändå en ljusglimt i tunnelns gråa dimma.